Little boy, you got it all so why you complainin’?

- Vi har inget vatten, sa jag kan inte dricka, borsta tänderna eller duscha
- Bankomaterna strejkar, sa jag kan inte ta ut pengar, vilket innebär att jag inte har rad att köpa mineralvatten
- De jag bor hos har mat och mjölk, men inte heller nagra pengar
- Imorgon eller pa onsdag ska de stänga av vattnet överallt i hela kommunen för en eller tva dagar
- Imorgon ska jag flytta till min lägenhet som inte alls drabbades av jordbävningen och om jag har tur finns det vatten där sa jag kan duscha och använda toaletten...vi vill ju inte ha en BsAs situation ellerhur Sofia ;)

Ja det är väl allt jag kan säga om situationen i Viña, stannar mest inomhus och tittar pa nyheterna när jag inte springer ut panikslagen pa grund av tsunamilarm, som visar sig vara falska...

En argentinare sa att allt hemskt (svininfluensa i BsAs första gangen jag kom dit, översvämningar när jag atervänder efter semestern och nu jordbävningen) händer mig för att "sos tan linda que se raja la tierra cuando pasas" haha det gäller att se det positiva i det negativa ;)

Plötsligt händer det 2...

När jag kom till Buenos Aires var staden halvdöd och manga affärer stängda pga svininfluensan och nu händer samma sak här i Chile pga den starkaste jordbävningen pa 500 !!!! ar i Chile.

Jag var pa en hemmafest när det helt plötsligt börjar gunga. Marken och huset skakade i flera minuter och saker började ramla ner. Som jordbävningsoskuld kan ni ju tänka er hur rädd jag var. Jag klämde mig fast i en fransk tjejs arm och var helt skakis. Chilenarna försökte lugna oss med att det är sant som händer i Chile, men sen erkände de att det var den värsta jordbävningen de nagonsin upplevt. Efterat var vi tvungna att stanna kvar i huset (vi var pa väg att ga när det hände) eftersom det kan komma efterskalv (vilket det gjorde hela natten och fortfarande) och tsunamis. Bilarna körde upp pa kullarna i väntan pa vagen som aldrig kom. Vid sextiden bestämde vi att försöka ta oss till Viña (vi var i Reñaca som ligger brevid). Det var som i en Hollywoodfilm där vi var nagra av de sista överlevande som gick pa spruckna gator brevid affärer och banker med trasiga glasfönster och larm tjutandes överallt. Tills slut lyckades vi fa en dam att ge oss skjuts, eftersom inga bussar gick och det tar ca. 1 1/2 timme att ga och det är kanske inte sa roligt när det kommer efterskalv eller tsunami (vägen ligger precis vid havet och vi gick där o tittade efter vagor rädda som bara den). Sen gick vi till den franska tjejens hostal, men hon fick inte ga in eftersom taket hade rasat in, sa hon följde med mig hem där Daniel och hans bror tog hand om oss. Sen försökte vi sova, men sa fort det började skaka, var vi tvungna att springa ut eftersom det är ett gammalt hus. Som tur var hände ingenting! Tur i oturen som man brukar säga. Det blev inte särskilt mycket sömn kan jag erkänna och jag sprang upp vid minsta lilla skakning, som nu har lagt sig, men under hela dagen och kvällen har de kännts av. Usch och detta hände pa min andra dag i Chile...men värst drabbade verkar de vara i södra Chile och i Santiago. Motorvägar har gatt sönder totalt, broar har rasat och flygplatsen är totalförstörd. Jag hoppas Lotta lyckas ta sig hit pa nagot sätt. Jag far se imorgon hur det blir med min nya lägenhet, om jag fortfarande kan flytta in eller inte. Och jag far även avvänta om universitetet verkligen börjar pa onsdag, jag misstänker ett nej där. Jag hoppas även att Chile aterhämtar sig snabbt och att inte dödstalen stiger! Förhoppningsvis far vi tillbaka vattnet imorgon ocksa, sa jag kan duscha och speciellt borsta tänderna, eftersom det enda som finns att dricka är nan söt slags juice. Jag maste ocksa säga att jag hade jättetrevligt innan allt detta hände, människorna här är verkligen trevliga och extremt hjälpsamma. Jag ser fram emot när allt har lagt sig och jag kan börja njuta av denna erfarenhet. Oj nu skakar det igen...fy fan för jordbävningar!

Plötsligt händer det!

Och man faller för den första lägenheten och det är lika bra att tacka ja, för man vet att alla andra kommer att vara sämre och man kommer inte kunna glömma den där första, perfekta ettan pa 27e vaningen! Bilder kommer snart!

Don´t cry for me Argentina, but I will cry for you...

Efter sex besök på det chilenska konsulatet och ett antal tusen kronor senare är det dags att ge sig av till Chile. Må jag ha mycket flyt under resan, orkar inte med mer krångel!

Last days in my dear Palermo

Livin la vida loca

Igår hade jag en utmärkt sista utekväll, idag en inte lika utmärkt bakissöndag...Eftersom det var min sista lördag fick jag välja uteställe, så då blev det en av mina favoriter Vodoo, en bar/klubb med dansant elektro/indie musik...Igår var det dock Carneval fest vilket innebar halvnakna transvestiter och 95% gaykillar, men jag och Malte hade roligt ändå! Vi dansade till klockan sju, även fast vi båda var trötta och bara ville gå ut en stund. Efter fyra(!!) Vodka Speed (arg. Redbull) var vi som två Duracellkaniner. Malte som brukar bli full på två glas vin och jag som inte har druckit sedan julafton...men vi var nog fullare än vi tyckte, med tanke på att Malte satt och pratade om Jesus när vi åt (eftresom det var vår sista måltid tillsammans) och jag satt och pratade om de stackars träden i Palermo som inte får tillräckligt med uppmärksamhet. Hehe nu kan jag iallafall åka härifrån med ett leende på läpparna!

Lite funderingar

- Ganska jobbigt att ha hela CSN lånet på kontot och vara fast i Buenos Aires där just de nya höst- och vinterkollektionerna har kommit in

- På grund av vädret (mer än 30 grader varmt och en luftfuktighet på typ 90 %) har jag ständig huvudvärk och svettanfall

- Argentinare säger ofta att Argentina är det bästa landet i världen. Igår såg jag en kille i rullstol som tog trappan ner till metron...är Argentina fortfarande bäst?

- Alltså kolla min panna! Den börjar typ på mitten av huvudet...är nog dags att klippa nån slags lugg igen som mina systrar med samma problem också funderar på.

- Här är ett kort från min första vecka i BsAs jag fick tillskickat. Gud vad obekväm jag var i den här situationen och vad jag frös back then!

- Snart bär det av till Chile...jag är tvungen att börja om helt från början, igen. Men det ska bli skönt också, då kan man lämna allt det tråkiga bakom sig i BsAs och bara komma ihåg det roliga.

- I Chile ska jag börja träna ordentligt igen och skaffa mig roliga vänner gärna med samma intressen och musiksmak! Då skulle jag slippa anpassa mig jämt och slippa dessa hemska reggaeton diskon!

- Så här ser vår garageuppfart ut hemma i Sverige. Vet inte om jag önskar att jag var där eller inte.

Raindrops keep falling on my head

Det regnar i Buenos Aires. Vid korsningen av min gamla gata Humboldt med Santa Fe når vattnet upp till magen...och detta varje gång det regnar nu på sommaren. Tur att jag för tillfället bor på sjunde våningen!

24

Iförrigår började vi småfira med middag på bästa italienaren i stan...vill aldrig gå därifrån, det är så mysigt. Igår blev jag bjuden på lunch av sötaste T. och därefter lite shopping och frisör. Jag köpte ett par jeans av Argentinas motsvarighet till Cheap Monday, Ay Not Dead, av världens sötaste försäljare (tom sötare än JC "Björn") och den bästaste souveniren från Buenos Aires. På kvällen blev det utgång på ett "after office" ställe, vilket innebär köttmarknad på en nivå som inte existerar i Sverige...Flamman & ekonomfester släng er i väggen! Självklart gick dagen inte förbi utan svek och besvikelse...är fortfarande i chocktillstånd. Om den gyllene regeln stämmer, måste jag vara en ganska otrevlig människa med tanke på hur vissa personer behandlar mig..eller så är jag bara väldigt naiv...eller så är de bara extremt egoistiska, vilket jag tror är fallet denna gång hehe

Tina hade bakat tårta

Malte var glad och hade klätt upp sig i finkavaj

Onödigaste, men finaste souveniren, ett saltkar.

Ännu ett år har gått och allt är förvånansvärt likt förra året , men ändå inte

Idag fyller jag 24 år...det ska firas med goda middagar (igår och idag), det obligatoriska tårtfikandet och en onsdagkväll utan fasta planer, vilket innebär att vad som helst kan hända... eller inte...Här får ni Colombias nummer ett hit att lyssna på medan ni tänker på mig hehe för den påminner väldigt mycket om mig (lika tjatig som jag kan vara ibland) ;)

The best you ever had is just a memory and those dreams

om jag var en färg skulle jag vara gul
om jag var ett djur skulle jag vara en svala, som flyger högt när det är fint väder
om jag var ett nummer skulle jag vara en tvåa
om jag var en sång skulle jag vara Young Americans med David Bowie
om jag var mitt i en dröm skulle jag ha en picknick i en park med ett gäng trevliga människor och därefter dans hemma hos någon med en stor lpsammling från 60 & 70 talet

om jag var en blomma skulle jag vara en syrén
om jag var ett instrument skulle jag vara en säckpipa
om jag var ett klädesplagg skulle jag vara blåvit randig (matros)klänning
om jag var en sko skulle jag vara en segelsko lr en sån där cowboysko alla hade på 90talet i brunt skinn
om jag var en dryck skulle jag såklart vara ett Malbec rött vin
om jag var ett fotografi skulle jag vara ett polaroidkort från sommaren i Skärgården
om jag var en känd person skulle jag vara Brigitte Bardot hehe I wish!
om jag var ett väder skulle jag vara solsken!
om jag var en doft skulle jag dofta liljekonvalj blandat med citron och yasmin och syrén och och och...

Liten sammanfattning

Chile

Valparaíso

Vina del Mar

Antofagasta

San Pedro de Atacama

Bolivien

El Desierto Salar, Bolivien

La Paz

Isla del Sol

Peru

Puno (Islas Flotantes)

Cuzco

Aguascalientes

Machu Picchu

Lima

Colombia

Cartagena de las Indias

Playa Blanca, Isla Barú

Taganga

Tayrona

Santa Marta

Volver

Himmlen lyser rött när solen går ner, träden är gröna, en lätt vind gör hettan mindre påfrestande och myggen äter upp mina brunbrända ben. Jag vaknar kladdig av svett med lakanen klistrande mot kroppen, billarm och polisbilar hörs nedanför mitt fönster och det blev definitivt för mycket dricka igår. En dag full av magont och trötthet, men det gör ingenting, för jag är tillbaka i Buenos Aires! Jag är lycklig och det pirrar i magen när jag är ute och flanerar på gatorna. Det är så vackert och jag kan inte annat än föreställa mig att komma tillbaka ännu en gång i framtiden, bosätta mig här några år, kanske när jag är nygift för att leva livet, för det är vad man gör i Buenos Aires, njuter av livet fullt ut!
Hoppas ni alla har det bra, jag har haft ett underbart sommarlov på resande fot i Chile, Bolivien, Peru och Colombia. Jag har sett Machu Picchu, lärt mig att surfa och träffat många trevliga människor från hela världen, så jag kan inte klaga! Besos♥